Idag är det överkroppspass och jag känner mig lite mer motiverad än i måndags (vad ÄR det med måndagar egentligen?).
I kölvattnet av att det gick så pass bra i söndags och jag kände att jag egentligen orkade mer, tänkte jag lägga på lite tyngre vikter till dagens pass. Det är en jäkla tunn linje att vandra på vad det gäller ökning av nuvarande program eftersom jag kör 5 set med reps: 12, 10, 8, 6 och sen 12 igen + i set x12 på samma muskelgrupp, annan övning. På x6 och x12+x12 seten ska jag ju ligga som högst i intensitetsnivå. Därför att det viktigt att även om jag vill/kan maxa på mer på x6 setet kan jag ju inte ta i för mycket då jag måste orka med x12 direkt efter. Sen är det ju så att jag vill öka upp litegrann på alla set för att få en litegranna ”jämn” nivå på det. Det håller ju inte att bara öka på de två sista om. Nej, det känns precis lika viktigt att kunna öka på de första seten också. Där blir det ju då svårare att direkt hitta rätt nivå.
Säg att jag tror jag kan orka en ökning på sista x6 med 2kg. Det baserar jag ju på mina erfarenheter och hur jag känner mig i bröstet (t.ex.) efter x12, x10 och x8 på nuvarande vikter. Att jag kan klara av +2kg på x6 innebär ju inte att jag kommer göra det om jag också ökar på de andra repsen. Och att bara ligga och ”testa” känner jag att jag inte har råd med. Visserligen tre månader kvar, men det beror ju på hur man räknar. Räknar vi antal överkroppspass kvar så är det ju faktiskt bara 20 pass tills vi åker till Thailand! Och ser man det så, är det ju fasiken inte så mycket! Och det finns ingen tid att sitta och experimentera… Jag har dock (ändå) en tanke om att öka med cirka 2kg på bröst (ja, på i princip alla set). Nånstans så tror jag att jag kan klara det. Och det blir en jäkla seger om jag fixar det! Håll tummarna!
Sen är jag inte nöjd med axlarna heller, och jag kände sist att jag kan klara mer. Här är jag dock lite på experimentstadiet fortfarande eftersom jag bytte den ”stora” övningen från militärpress till axelpress. Det känns nästan att axlarna blir lidande, men jag tror mer på att köra med hantlar än skivstång i längden då man ju lätt kan ”kompensera” med skivstången. Alltså, om jag är svagare i vänster får höger jobba än mer. Då får jag upp stången, men en ojämn träning. Så vad det gäller axlarna frångår jag lite av mina funderinga om ”stress” enligt ovan, men det kändes som att jag inte skulle utvecklas i önskvärd takt på axlarna med militärpressen. Då känns det okej att ta ett steg tillbaka för att sen kanske ta två steg fram. Tyvärr är jag dock lite väl svag i axlarna för kunna öka med de små steg jag behöver. Och detta är mycket beroende på att det inte finns så mycket ”låga” vikter på gymet. De har en femma, men nästa steg är sju och en halv. Skulle vilja ha en sexa och en sjua också. De har visserligen några helgjutna hantlar också mellan två och… ja, kanske är det sex eller sju förresten? Får kolla det. För 5kg är rätt lätt, men 7,5kg är rätt tungt.
Ryggen blir det eventuellt nån ökning (minskning) i maskinen där jag gör avlastande chins. Den är dock i block om fem, så en minskning (man tar alltså ”bort” delar av sin egen vikt) blir rätt så rejält mycket tyngre. Det finns visserligen småvikter man kan ”lägga på” för småkorrigeringar. Men asså… det blir så jäkla krångligt att räkna ibland… Allt (allt!) handlar ju om mer mer mer och sen här vill man helt plötsligt ha mindre. Blir kortslutning i hjärnan där ibland… Egentligen borde jag ju numera avlasta 15kg utan problem då det är värdet på den vikt jag inte bär på längre… Men se det där verkar inte gå hand i hand riktigt! Ska förklara genom att ta x6 setet som referensram.
När jag drog igång med träningen seriöst den 20:e April vägde jag 85kg och låg då på 30kg när jag körde x6 (och efter vad jag minns orkade jag knappt sex till en början). Då ”lyfte” jag med andra ord 55kg (eftersom maskinen alltså då tar bort 30kg av min kroppsvikt).
Okej, och om jag idag pallar med den minskning jag tänkt så ska jag plutta i kilen på 20kg i maskinen. Då nuvarande vikt är dryga 75kg kommer jag alltså att ”lyfta” 55kg…
55kg igen. Alltså jag väger 10kg mindre, men kommer då att se det som en grym framgång om jag lyckas ta exakt samma vikt som för 2 månader sen? Märkligt.
Jag tror faktiskt den största orsaken är att jag fuskade rätt mycket i bröjan. Eller kanske inte fuskade, men jag var dum. För hade jag bestämt mig för t.ex. 30kg så vägrade jag att gå ner (eller ja, upp. Ni fattar…) om jag inte klarade av alla sex, utan då såg jag det mer som ett ”mål”. Lite synd att man inte skrev upp sånt. För det är ju inte så inspirerande att ta samma vikt som när man började. Visst jag är jättenöjd över att jag gått ner, men jag hade väl hoppats att musklerna på ryggen skulle öka liiite i alla fall. Jaja, nu är det ju ingen tvekan om att jag måste ta 20kg på sista. Och jag ska bannemig klara det också!
Triceps och Biceps tror jag är okej för tillfället. Var ju knappt så jag klarade vikterna i söndags fullt ut. Och eftersom dessa två är inkopplade i mer eller mindre samtliga andra övningar tror jag de kommer få tillräckligt med stryk med dessa ökningar jag planerar. Att öka på tri & bi får nog bara motsatt effekt idag. Och eftersom dessa avslutar passet vill jag ha en positiv känsla i kroppen när jag slutar. Hellre det än att öka 0,5kg (igen) på biceps och inte orka. Var ju faktiskt inte länge sen jag ökade både biceps och triceps. Nej, där är det lagt kort ligger just nu känner jag.