Glider in på gymmet lite självsäkert sådär.
Sätter mig ner och pustar litegrand eftersom jag alltid är lite typ blodtrycks/blodsocker/nåt blod-uttryck när jag kommer fram. Lite sådär så det känns som det bara snurrar i skallen och man vill bara sätta sig ner ett tag och andas.
Då brukar jag normalt sett göra det. Inte bara för att det är skönt att pusta ut lite, utan rätt mycket för att det hjälper också.
Självklart var Marklyft/Knäböj-rummet ockuperad av Helan och Halvan.
Helan & Halvan tränar alltid i par och alltid väldigt tungt. Helan är logiskt nog lite större och mycket längre Halvan. Tror dock att Halvan är lite starkare än Helan. I alla fall i marklyft. Fasen, Helan har ju ungefär en meter längre att dra upp stången till stående än vad Halvan har.
Men de är trevliga som bara den (dom ler och hälsar. Jag kräver inte så mycket…).
Så jag väntade ut dem.
Satte igång med lite uppvärming och gick sen jag upp i vikt rätt snabbt faktiskt.
Det är ju alltid svårt det där. När det är nån övning man klarar av mycket i. Du måste se till att du är tillräckligt uppvärmd och stimulerad i ryggen innan du blaffar på massa machovikter. Å andra sidan vill man ju inte vara ”trött” när det väl är dags för de riktigt, redigt tunga luften.
Ska försöka hålla mig ifrån massa tabeller och skit, men efersom frågan kom upp, och eftersom jag för en gångs skull tror att jag kommer ihåg det, bjuder jag på set-datan:
60kg – 2set x 12reps
100kg – 2 x 10
140kg – 2 x 6
160kg – 1 x 3
180kg – 1×2
190kg – 1×1
140kg – 2 x 6
100kg – 2 x 8
Faktiskt helt fruktansvärt nöjd. ”Bara” 10kg från rekord, och det efter att jag inte maxlyft på några månader utan vart uppe på max 140kg och kört, samt att jag halv-nyligen vart sjuk.
Efter det körde jag latsdrag och lite annat jox. Det är nämligen inte lika viktigt efter en sån där serie. Man kan gå hem efter det liksom som Herr PT brukar säga. Och nånstans stämmer det faktiskt. Det känns verkligen i hela baksidan av kroppen när du haft en bra serie. Från vader ända upp till nacken. Rätt skön känsla. Man förstår helt klart varför marklyft kallas för basövning. Med tanke på hur mycket ”kropp” du använder är nog basövningarnas basövning.
Herr PT var nöjd (han skuttade runt lite här och där på gymmet), men antagligen lite besviken att han inte fick vara med idag. Eller så här; han var mer imponerad över att jag klarade lyftet utan honom skrikandes brevid, än att jag faktiskt klarade det…
Sen fick jag höra om flygkraschen och ett helt ishockeylag som omkommit, bland dem Stefan Liv. Då kändes det andra inte så jäkla viktigt längre.
